Igår gick jag upp extra tidigt för att vara med på ett Core morgonpass på UCSP. På vägen in så kom en massa känslor över mig. För exakt ett år sedan låg jag på operationsbordet för att få träffa det lilla monster som härjat i min kropp. Jag hade ingen aning om hur jag skulle känna inför detta lilla barn. Sedan när hon låg där vid mitt ansikte och sträckte ut sin lilla fina hand och la den på min mun, dör och då var jag helt såld! Tigermamman var väckt!
Efter träningspasset mötte jag mannen och stumpan vid Ropsten för. Emilia och jag skulle besöka en förskola som jag, på pappret, kärat ner mig i. Och inte blev jag besviken heller!!! Underbar personal, och helt fantastisk miljö. Emilia kände sig hemma med en gång. Hon gick iväg med några av de äldre barnen till lekstugan och höll låda där! Tuff tjej jag har! De kommer eventuellt ha en plats till henne i april annars augusti och det känns så skönt att veta att hon kommer att ha det så fint på dagarna.
Sen var det dags för kalas! Hade bjudit in de mammor och pappor i min närhet som var föräldralediga. Vi hade supertrevligt dock hade jag bränt kanelbullarna och sconesen! Så på min älskade dotters 1-årskalas bjöds det på köpt fikabröd och köpt tårta. Känner mig lite besviken på mig själv...fast jag får ett försök till, nästa helg firar vi med familjen och då jädrar skall hör bakas och INTE brännas vid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar